sen tänkte jag, jag fick bra betyg, jag är 18, jag har fått ett sommarjobb jag verkligen vill ha, jag har lov, det är bra väder, jag har råd att åka till Turkiet om det nu blir så, jag känner mig rätt fräsh (haha), mamma, pappa och min bror finns alltid när jag behöver, jag har ett hem där allt jag behöver finns, alltid kyl och frys full med mat, jag har fina vänner osv.

jag känner mig som en bortskämd snorunge när jag säger att jag aldrig riktigt uppskattat detta tidigare, men Villiam fick mig att uppskatta hela välden och det jag har.

nu inser jag hur mycket han har lärt mig. han knuffade fram mig ett bit på vuxen-vägen.

.

och när jag låg där i sängen insåg jag att jag är rätt bra, att jag har alla möjligheter i världen.