imorgon börjar skolan igen och jag var faktiskt grymt taggad.

jag saknar att ha vänner omkring mig 5-9 timmar varje dag 5 dagar i veckan.

jag saknar att kludda och skriva texter istället för det jag borde anteckna på historia-lektionerna.

jag saknar att sitta i kafeterian och dricka kaffe och läsa horoskopen med Sofia på morgnarna då vi är där tidigt pga. skjutsen.

men mest av allt just nu saknar jag min vän pessimisten, en människa man inte behöver dela ord med för att få förståelse av.