om jag hade lite hjärta att dela med mig

okej har kommer ett känsloinlägg.
men igår tänkte jag på en sak. man ska berätta att man uppskattar människor.
så jag satt mig och skrev ett fint logginlägg på Facebook till bästavän.

nu alla som tar sig tid och läsa detta så vill jag uppmana er att se det lilla.
det är inte bara orden någon säger, inte hur många av de orden som är tröstande.
utan hur många minuter personen tar sig tid att lyssna.
martin lyssnar när jag klagar och surar, han lyssnar när jag är glad och uppspelt.
han har tröstat mig när jag gråtit och peppat mig när jag vart osäker.
träffar ni någon som honom, håll hårt



haha jag älskar bilden! fast den är rätt gammal. men martin ser så lugn och trygg ut och jag ser bara helt fuckat galen ut. men vi har vår charm, visst har vi min vän?


jag har hört att det är viktigt att berätta när man uppskattar någon men att man oftast låter bli. du har ingen aning hur mycket du hjälpt mig och jag hoppas du vet att du är bäst.

min vän pessimisten. röda maj. min pärla. vi mot världen.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0